självprövning

självprövningen
självprövningar
självprövningarna
Substantiv [n]

Hur böjs ordet självprövning på svenska?

Obestämd singular: självprövning
Bestämd singular: självprövningen
Obestämd plural: självprövningar
Bestämd plural: självprövningarna

Hur används ordet självprövning

  • "– Det krävs en självprövning och jag saknar det, en grundläggande strategi för hur det ska gå till, sade han."
  • "” Jag rycktes med ”, skriver hon i en av dagbokens stunder av självprövning."

Diskussion om ordet självprövning