ironisera

ironiserar
ironiserade
ironiserat
Verb

Hur böjs ordet ironisera på svenska?

Presens: ironiserar
Preteritum: ironiserade
Supinum: ironiserat

Hur används ordet ironisera

  • "” Att skämta eller ironisera om händelser, eller känslor som har med sådana trakasserier och kränkningar att göra, är självfallet förkastligt och inget som någon som verkar inom kommunen ska utsätta någon annan för."
  • "Vidare skriver kommunchefen att det är förkastligt att skämta eller ironisera om händelser som har med någon form av trakasserier att göra, och att kommunen tar starkt avstånd från agerandet."
  • "Däremot försökte jag ironisera över att Jan Björklund valde att göra plakatpolitiska poäng på regeringens Iranbesök. ”, skriver finansministern."
  • "Med sin kritiska blick på självhjälpslitteraturen sållar han sig till en ny trend inom den – nämligen att ironisera över eller invända mot självhjälpens påstått livsförändrande kraft."
  • "Man måste kunna driva, skämta och ironisera över sin stad och ändå tycka om den, säger Peo Rask."
  • "Husvagnslivet är lätt att ironisera över."
  • "- Jag fick idén när jag läste massa på Facebook hur folk klagade på invandrare hit och dit och tyckte det var ett lite lustigt och lättsamt sätt att ironisera över allt gnäll, säger Jan-Börje Olofsson."
  • "Så sorgligt, men Marcus och jag blev kommenterade om utseende, så fortet ordet ” bög ” sas kom kräkljud och skratt, när jag bröt första gången stannade de i publiken som störde ändå kvar, fortsatte prata och ironisera."
  • "Och Anders Lindblad på Svenska Dagbladet skriver : ” Med tanke på spelkvalitén är det lätt att ironisera över att det här laget inte har i VM att göra, men jag önskar inget hellre än bragdartade matcher i playoff i november och svenskt deltagande i Brasilien. ”"
  • "Ni ska inte ironisera över folks oro eller upplevelser ” skriver en annan."

Diskussion om ordet ironisera